dessa dagar

Under den senaste tiden har jag sett en hel del bra filmer och föreställningar.

Syskonbädd, Riksteaterns (från Sverige) gästespel var en fröjd för ögat. Pjäsen (skriven av Stina Aronson 1931) i modernistisk anda med en mycket passande regi (av Jenny Andersson) och scenografi hör till de bättre teaterupplevelserna på länge.

Södergran Edithed, är ett tvärkonstnärligt projekt som visades 4.4 och 5.4 på Vimma här i Åbo. Var följande föreställningar äger rum är inte ännu klart. Men förhoppningsvis får de göra en turné. Det handlar om rock, pop, dans, performance i ett. Ta ett par musiker, en dansare, en bildkonstnär och diverse andra personer och låt dem inspireras av bland annat Edith Södergrans dikter. det här blir ett resultat.

I går kväll kom M:s bror in med en film han hade hyrt. Blindness. Baserad på José Saramagos bok med samma namn. Alla blir blinda utom en person. De blinda isoleras i ett gammalt sjukhus. Ett litet samhälle uppstår innan för husets väggar. I början fungerar det någorlunda, småningom bryter kaoset ut. Utanför murarna sprider sig blindheten och det leder till att kriminalitet blir vardagsmat och människor dör på löpande band av olika orsaker, främst våld. Många likheter finns mellan denna film och 28 Weeks Later, I am Legend och The Mist. Samma slags utsatthet finns i alla dessa filmer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s